4 juli 2010

Nevnarien



För länge sedan var en ung tjej brevbärare i vårt område. Första gången jag träffade henne såg jag omedelbart att det var något underligt med henne. Det fanns någonting hos henne som fick mig att vara på min vakt. Nu efteråt kan jag gott erkänna att hon hade något omänskligt i hela sin uppenbarelse. Först och främst var det hennes ögon som gjorde mig rädd. Ögonen verkade kunna se längre än till horisonten, nästan ända till universums början och slut. Hennes ögon var så unga men samtidigt så uråldriga. Att det var något skumt med henne var helt uppenbart!

Mer av nyfikenhet än av misstänksamhet gjorde att jag reste iväg för att träffa Mimer, han som bevakar vishetens källa vid Yggdrasils tredje rot. Jag frågade honom rakt ut vem vår brevbärare egentligen var. Mimer som inte var så rask i talet funderade på min fråga ända tills mörkret lägrade sig över nejden innan han bad mig sätt mig ner vid hans sida.



Detta är vad Mimer berättade: Maximus Gretteheim, den unga som var brevbärare i ert område är ingen ung tjej. Hennes ålder är många tusen år. Hon är äldre än både Tor, Frej och Freja. Ja, så gammal är hon att då hon föddes fanns varken Valhalla eller Gretteheim. Hennes namn har under alla tider varit fördolt för människor. Endast ett fåtal asar och vaner har dock alltid vetat att hennes rätta namn är Nevnarien. Bland de mest bemärkta som alltid vetat hennes rätta namn är Oden och Njord som länge stred om hennes gunst. När sedan striderna upphört valde Nevnarien att bosätta sig på Odens stora sätesgård Valhall där hon blev Odens valkyria, en sköld mot jättar, rimtursar och andra hemska oknytt.

Läs även andra bloggares åsikter om brevbäraren:
, , , , , , , , ,
.

Inga kommentarer:



Om kyrkhundar