12 december 2008

" LEV FARLIGT, DÖ UNG OCH BLI ETT JÄVLIGT VACKERT LIK "

Ylva och Maggan


Det här musikbildspelet tillägnar jag alla dessa unga som hamnade i helvetet redan innan de dog och till alla dem som vi svek eller inte eller inte ens orkade tänka på att hjälpa och till alla dem vi lämnade vind för våg i ett värre helvete än det helvete vi ens kan föreställa oss i livet. För alla dessa bröder och systrar som blev döpta men inte konfirmerade har jag gjort den här videon, eftersom alla förtjänar att bli ihågkomna.

Se på min video med en stor ödmjukhet eftersom nästan alla personer i videon sedan länge är döda. Några av dem blev mördade. Andra dog av sjukdom, självmord eller överdos. Man kan med säkerhet säga att alla de som dött, dog en missbruksrelaterad död. Ett litet fåtal blev nästan gamla. De flesta fick aldrig bli vuxna eftersom de slutade leva i unga år.

Läs även andra bloggares åsikter om:
, , , ,
.

9 kommentarer:

Per S sa...

En film som berör och påminner om att jag får vara tacksam att jag lever idag och att en del av mina vänner kanske har det bättre där dom nu är än i det helvete som dom hade här..
Tack...

ch sa...

Så sorgligt. Vissa får kämpa hela tiden med sin livsglädje och existens. Vi måste vara rädda om varandra.

Ulla Lind sa...

Berörande och gripande..blir sorgsen i hjärtat...
Önskar det fanns mer empati, medmänsklighet i världen.

Monica Gard sa...

Mm. Håller med Ulla i vart enda ord..

I detta hårda sahällsklimat som råder i dag får ingen vara svag och man ska helst vara stöpt i samma ljusform.

Uppväxt och tonåring på 70-talet och minns så väl hur det var. Men tungt hjärta jag tänker på alla som inte fick bli gammal utan slutade sina dar ganska tidigt av olika typer av droger, en del orkade inte leva längre utan tog sitt liv andra av överdos, några lever än i dag, men undrar om de vet de själva. Med sorg i hjärtat man tänkte varför bryr sig ingen om dessa liv, varför var det så obekvämt att se, varför vända huvudet bort. Varför ställdes inte frågan varför de hamnade där.. Eller var det för accepterat med tanke på hippisarna på 70-talet.

Men en sak är säkert, vi människor måste bry oss mer om andra människor som har det svårt, visa mer empati och förståelse för alla som inte av någon anledning väljer den stöpta ljusformen. Ingen ska behöva bli utstött.

Verdandi sa...

Så jäkla starkt inlägg. Och du har så rätt! Alla förtjänar att bli ihågkomna. Och det är fruktansvärt med alla dessa människor vars liv som drogerna tagit. Och att vi inte än idag kommit till rätta med de problem som droger medför och den nya generationen som nu ska bli offer!

Anonym sa...

Sa verkligen Oscar Wilde så?

Max T Hobstig sa...

Näe … den gode Wilden sa: En cyniker är en man som vet alltings pris och intets värde :-)

Booths Lille Punkare sa...

Hej Max!

Jag gick aldrig på opiater och sådant.
Men har flera vänner som avlidit pga. tyngre missbruk. Själv har jag suttit på akuten ett antal ggr med för mycket piller i kroppen. har vaknat på psyk, men minns inte hur eller när man kom dit.
Har vaknat i en trappuppgång..
m.m.

Såg ditt bildspel!

Det berörde mig,
jag grät mer än en tår.
Känner stor saknad över mina
vänner! Både dom jag mist och dom som... jag med stor säkerhet kommer mista.

Jag tackar Gud i varje andetag!
I varje andetag, för att jag nu är helt fri!

/Booths Lille Punkare

Anna Witt Leivo // Queenia sa...

Tack Max. Det var tröstens du skrev inne på min blogg. Och sedan kom jag hit in, och brast i tårar. Över bildspelet och sången. Över ditt inlägg.

Många räds döden. Den är så obeveklig. Så definitiv. Många orkar inte ens sörja. Vågar inte. För smärtan och tankarna kommer för nära.

Önskar ibland att vi hade mer dialog om döden, som ett naturligt inslag i våra liv. Önskar ibland att vi hade fått lära oss sörja, gråta och skrika ut den. Som man gör i andra delar av världen. För att få ut klumpen av sorg.

Isället bär vi med oss denna sorgklumpen, som sementeras, och till slut blir en del av oss.

... och detta gör att vi sällan, i samtal, vågar närma oss det mest smärtsamma - döden.

*ros* Queenia // Anna