25 januari 2009

HEDERLIGHET - DROGFRIHET – KAMRATSKAP - SOLIDARITET



Inför ett möte, under senhösten 2005, med flera tunga organisationer med kommunfolk i spetsen, fick jag (medlemsansvarig) order att mörka om det antal medlemmar KRIS Jönköping hade. Vi skulle ange drygt 80 medlemmar och inte antyda med ett ord att KRIS endast hade exakt 51 medlemmar. Jag höll alltså tyst när antalet medlemmar diskuterades. Den 15 december 2005 hade medlemsantalet sjunkit till 34 medlemmar totalt, varav 1 person var stödmedlem. Nu kanske man inte kan kräva lika mycket hederlighet av medborgare som vill ta revansch i samhället, som man borde kunna ställa på våra politiker och på de tjänstemän som ansvarar för våra skattepengar. Men någon jävla ordning har man väl rätt att kräva av föreningslivet. Även på KRIS och ... deras kumpaner!

Antal medlemmar senhösten 2005

Idag kan man ju undra varför en stor bidragsberoende organisation som KRIS med en avsevärd samhällelig påverkanspotential inte sätts under lupp på samma sätt som vår stadsminister Fredrik Reinfeldts tillsättande av stadsråd och stadssekreterare. Fusk och fiffel är väl fusk och fiffel oavsett på vilken nivå det sker? Rätta mig gärna om jag har fel.

Jag hade haft många kontakter med Peter Söderlund som var nationell samordnare på KRIS i Stockholm om de missförhållanden som rådde i Jönköping. Peter borde sedan tidigare veta att jag inte slår larm utan att ha på fötter. Ändå fick jag inget gehör från riksorganisationen. Om Peter Söderlund hade haft den allra minsta känsla för vad som kan hända om självsvåldiga Raskenstamare får fritt spelrum i en förening som KRIS skulle det som sedan hände, besparat KRIS Jönköping en hel del besvär.

Läs även andra bloggares åsikter om:
, , , ,
.

Inga kommentarer:



Om kyrkhundar