Släck ljuset och låt ridån gå upp för födelsedagsbarnet

När hustrun fyller år måste man komma på något nytt att säga till henne för att göra henne glad, eller hitta något fint i garderoben som man sagt till henne tidigare och som borde stå över tid. Men eftersom jag inte kan komma på något nytt snällt och rart, att säga henne, får jag upprepa mig i text och förnya mig med en kanadensisk sångare av världsklass som jag vet att hon älskar. Den här musikvideon tillägnar jag därför min hustru på hennes födelsedag. För så är det, att om den människa man levt med under 30 år, fortfarande orkar stå ut med att leva med den människa som jag är, får man vara tacksam. En del kallar det kärlek. Andra kallar det uthållighet eller ibland ren & skär dumhet :)



Äktenskapslycka är som ett träd: det skall vara någonting som växer, och detta någonting växer inte om man inte sköter om det utan springer omkring och planterar frön överallt. Det går inte att ideligen plantera ut nya frön och hoppas att man skall få sitta i skuggan och stödja sig mot trädet strax efter det att man satt dit sitt frö. Det krävs djupa rötter och många år. Om man koncentrerar sin kärlek till ett enda frö och väntar, får man se trädet växa, och det kommer en dag då man kan stödja sig mot trädet och söka sig svalka i trädets skugga.

Läs även om vad andra bloggares har för åsikter om:
kerstin hobstig, kärlek, leonard cohen, lycka, musik, sång, äktenskap
.