Isaac Newton föddes på fädernegården Woolsthorpe, belägen ungefär 12 km söder om staden Grantham, den 25 december 1642 (gamla stilen, den 4 januari nya stilen). Hans födelse inträffade för tidigt (den 7:de månaden) och han var så liten att han, enligt utsago, mycket väl kunnat placeras i en kvartersmugg. Oaktat han då var så svag, att man knappast hoppades på att han skulle leva över kvällen, visade han sig sedermera vara i besittning av en förträfflig hälsa. Han genomlevde i själva verket sina 84 levnadsår utan att någonsin träffas av en kroppslig sjukdom.
Om man beträffande Newton´s upptäckt av ljusets sammansättning skulle kunna säga att, om han ej gjort denna upptäckt omkring år 1669, skulle antagligen någon annan hava gjort den ett eller annat 10-tal år senare. Och om han vid samma tid, eller ännu tidigare, icke hade upptäckt differentialkalkylen, skulle säkert Leibniz´ upptäckt ändå hava kommit, måhända endast några år fördröjd.
Men då det gäller Newton´s Principia - attraktionslagens monumentum aere perennius - så kan man påstå, med en sannolikhet, som gränsar till visshet, att ingen annan människa någonsin skulle kunnat hava författat ett dylikt verk, om Newton´s arbete hade uteblivit.
Med all säkerhet skulle själva gravitationslagen hava blivit funnen och formulerad även utan Newton, och en eller annan skulle i sinom tid hava uppträtt och härur härlett Kepler´s lagar och planeternas rörelse, en annan skulle hava funnit att även kometernas banor härur kunna härledas, en tredje skulle hava visat att planeternas massor på detta sätt kunna bestämmas, en fjärde att jordklotets avplattning härav är en nödvändig följd, en femte att vårdagjämningens precession är en konsekvens ur gravitationslagen, en sjätte hade förklarat ebb- och flodfenomenen, en sjunde kunde måhända visa hur man ur ett fåtal observationer på jordens yta är i stånd att beräkna en komets eller planets bana kring solen, en åttonde, säkerligen icke utan hjälp av ett dussintal andra astronomer, skulle med mycket möda hava härlett och förklarat månens rörelse kring vår jord.
Tid efter annan skulle måhända någon stor man hava uppträtt, som kunnat förklara två eller tre av dessa fenomen på en gång. Men att, som Isaac Newton, i ett slag härleda alla dessa företeelser ur en enda enkel lag, att förklara såsom genom ett trolleri alla svåra gåtor som mänsklighetens visaste män förgäves grubblat på i nära två tusen år och samtidigt ge en begriplig uppfattning av hela universum - det är ej förbehållet en vanlig dödlig.
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica
Naturvetenskapens matematiska principer
Utgiven av Gleerups förlag i Lund 1927
Om man beträffande Newton´s upptäckt av ljusets sammansättning skulle kunna säga att, om han ej gjort denna upptäckt omkring år 1669, skulle antagligen någon annan hava gjort den ett eller annat 10-tal år senare. Och om han vid samma tid, eller ännu tidigare, icke hade upptäckt differentialkalkylen, skulle säkert Leibniz´ upptäckt ändå hava kommit, måhända endast några år fördröjd.
Men då det gäller Newton´s Principia - attraktionslagens monumentum aere perennius - så kan man påstå, med en sannolikhet, som gränsar till visshet, att ingen annan människa någonsin skulle kunnat hava författat ett dylikt verk, om Newton´s arbete hade uteblivit.
Med all säkerhet skulle själva gravitationslagen hava blivit funnen och formulerad även utan Newton, och en eller annan skulle i sinom tid hava uppträtt och härur härlett Kepler´s lagar och planeternas rörelse, en annan skulle hava funnit att även kometernas banor härur kunna härledas, en tredje skulle hava visat att planeternas massor på detta sätt kunna bestämmas, en fjärde att jordklotets avplattning härav är en nödvändig följd, en femte att vårdagjämningens precession är en konsekvens ur gravitationslagen, en sjätte hade förklarat ebb- och flodfenomenen, en sjunde kunde måhända visa hur man ur ett fåtal observationer på jordens yta är i stånd att beräkna en komets eller planets bana kring solen, en åttonde, säkerligen icke utan hjälp av ett dussintal andra astronomer, skulle med mycket möda hava härlett och förklarat månens rörelse kring vår jord.
Tid efter annan skulle måhända någon stor man hava uppträtt, som kunnat förklara två eller tre av dessa fenomen på en gång. Men att, som Isaac Newton, i ett slag härleda alla dessa företeelser ur en enda enkel lag, att förklara såsom genom ett trolleri alla svåra gåtor som mänsklighetens visaste män förgäves grubblat på i nära två tusen år och samtidigt ge en begriplig uppfattning av hela universum - det är ej förbehållet en vanlig dödlig.
Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica
Naturvetenskapens matematiska principer
Utgiven av Gleerups förlag i Lund 1927
Läs även vad andra bloggare skriver om:
differentialkalkyl, fenomen, gravitationslagen, newton, kepler, kometer, leibniz, ljus, planeter, solen, universum, vårdagjämning
.
1 kommentar:
Nature and nature's lows lay hid in nigth; God said:" Let Newton be", and all was ligth.
Skicka en kommentar