Placera musen på bilden så kan du läsa om Hobstigs överkurs i social ingenjörskonst
Sista kvällen med gänget på Ungdomens Hus i Skarpnäck fotograferades jag. Mitt allra sista skift på Ungdomens Hus i Skarpnäck var tillända. Jag hade helt huvudstupa blivit politiker och skulle om några få dagar bli en av de tre gruppledarna i stadsdelsnämndens politiska majoritet.
Sanning att säga var det ett stort misstag att ställa mig till förfogande. Kanske mitt allra största misstag jag någonsin gjort i mitt liv. Att jag hörde hemma på ”fartygets brygga” på den tiden var det ingen som tvivlade på. Allra minst med tanke på alla de personröster jag fick i valet utan att ha fört någon egen personvalskampanj. Men bli kapten?
Jag glömde av fåfänga min hustrus gamla ord. ”Max är en fullständig olycka som organisatör” och inte heller kom jag ihåg min gamla chefs ord: ”Max styrka var att verkställa och delegera”. För att inte tala om vad den gamla poliskommissarien sagt om mig: ”Max är helt orädd och har förmåga att ta tag i problem som andra av bekvämlighet eller rädsla helst undviker”. Med tockna där förtjänster bör man nog inte bli kapten. Möjligtvis kvartermästare men absolut inte gruppledare för kd!
Med de egenskaper som ovan nämnts kunde det bara sluta på ett sätt. Förvaltningen höll på att bli helt vansinniga på mig och den moderata ordföranden (Djurgårdare) och jag (Hammarbyare) höll på att ryka ihop inför ett nämndsammanträde sedan han kört över mig i ett ärende om ungdomar och om hur ordning och reda skulle kunna bevaras på byn.
Senare insåg jag att man kunde skapa Ordning och Reda med en helt annan metod. Det handlade egentligen bara att vara närvarande. Det var också därför Kristdemokraterna kontinuerligt deltog i stadsdelens Nattvandrarpatruller för att hålla koll på och stödja våra ungdomar.
Sanning att säga var det ett stort misstag att ställa mig till förfogande. Kanske mitt allra största misstag jag någonsin gjort i mitt liv. Att jag hörde hemma på ”fartygets brygga” på den tiden var det ingen som tvivlade på. Allra minst med tanke på alla de personröster jag fick i valet utan att ha fört någon egen personvalskampanj. Men bli kapten?
Jag glömde av fåfänga min hustrus gamla ord. ”Max är en fullständig olycka som organisatör” och inte heller kom jag ihåg min gamla chefs ord: ”Max styrka var att verkställa och delegera”. För att inte tala om vad den gamla poliskommissarien sagt om mig: ”Max är helt orädd och har förmåga att ta tag i problem som andra av bekvämlighet eller rädsla helst undviker”. Med tockna där förtjänster bör man nog inte bli kapten. Möjligtvis kvartermästare men absolut inte gruppledare för kd!
Med de egenskaper som ovan nämnts kunde det bara sluta på ett sätt. Förvaltningen höll på att bli helt vansinniga på mig och den moderata ordföranden (Djurgårdare) och jag (Hammarbyare) höll på att ryka ihop inför ett nämndsammanträde sedan han kört över mig i ett ärende om ungdomar och om hur ordning och reda skulle kunna bevaras på byn.
Senare insåg jag att man kunde skapa Ordning och Reda med en helt annan metod. Det handlade egentligen bara att vara närvarande. Det var också därför Kristdemokraterna kontinuerligt deltog i stadsdelens Nattvandrarpatruller för att hålla koll på och stödja våra ungdomar.
Läs även andra bloggares åsikter om:
social ingenjörskonst, skarpnäck, personröster, personvalskampanj
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar