Lars Vilks skövlar de heliga persikolundarna av ren elakhet

Lars Vilks sover med öppen ytterdörr och med en yxa i famnen. Själv sover jag bredvid min hustru och med hunden mitt emellan oss. Att ha en yxa i sängen skulle jag aldrig ens i min vildaste fantasi komma på tanken att ha. Men om uttrycket tillåts kan man väl säga att; Som man bäddar får man ligga, med eller utan yxa. Stolligt verkar det vara att sova med en yxa i famnen för en rondellhunds skull. Kanske finns det något psykiatriskt behov av ett självförhärligande å konstens vägnar eller bara dumdristighet som tangerar galenskap. Det enda jag spontant kan säga om Lars Vilks är; Dum är han inte, begåvad intill genialitet måste jag nog tillstyrka. Men ack så förbannat korkad i skallen sin!



Nedanstående text om Red Cloud publicerades (när allt begav sig med herr Vilks under en höstvecka i nådens år 2007) i tre små obetydliga tidningar under loppet av en vecka. Mig veterligen var det få som läste texten, med tanke på att tidningarnas upplaga tillsammans knappt skulle täcka en medelstor stadsdel i Stockholm. Idag, i eftertankens kranka blekhet inser jag att texten borde publicerats i tidningar som Kalle Anka & Co, som faktiskt har en egen upplaga på hela 71.900 tidningar.



Nåväl, texten fanns att läsas i Jönköping Nu (upplaga 68.200) den 26 september 2007 och i tidningen Kristdemokraten (upplaga 3.300) den 28 september 2007 samt i Jönköpings-Posten (upplaga 37.100) den 1 oktober 2007. Och naturligtvis (and of course) i min gamla avvecklade blogg som åtminstone har haft c.a 26.000 unika besökare till dags dato!


Jag kan aldrig förlåta den vite mannen



Röda Molnet (Red Cloud, Makhpiya-Luta, 1822-1909, Dakota Oglala) en av de mest kända av de stora indianhövdingarna lär ha sagt ungefär så här på sin ålders höst: Jag förlåter den vite mannen att han brände våra byar och att han våldtog våra kvinnor och jag förlåter den vite mannen att han dödade våra barn. Men jag kan aldrig förlåta den vite mannen att han av grymhet skövlade våra heliga persikolundar och jämnade dem med marken. Makhpiya-Lutas ord har aldrig tagits på allvar. Vad spelar väl några gamla persikolundar ute på stäppen för roll i den stora mänsklighetens sammanhang? Det går väl att plantera nya?

Idag när vi kan leta reda på det mesta om vår historia på Internet borde Röda Molnets ord väcka våra innersta tankar till liv och vi borde kanske börja fundera på vad som är heligt för vissa men inte för oss själva.

Vad en persikolund spelar för roll är en fråga som kan tyckas en aning banal om man inte tidigare tänkt tanken. Men om man tänker sig en större tanke, en tanke där våra fäder vilar, en tanke där våra mödrar finner ro i sin själ och en tanke av helighet, kanske man kan förstå vad indianhövdingen menade när han sa att han aldrig skulle kunna förlåta den vita mannens skövlingar av deras underbara persikolundar.

Jag minns hur illa jag tog vid mig av fotografen Elisabeth Ohlson Wallins Ecce Homoutställning där hon använde sig av homosexuella modeller och miljöer för att kommunicera likheten mellan bibliskt och modernt utanförskap. Jag tyckte att hon gick flera steg för långt. Jag kände att hela min Gudstro kränktes eftersom jag aldrig ens tänkt tanken att bögar och transvestiter inte skulle vara välkommen till Guds rike. Även om Elisabeth Ohlson Wallin är en duktig fotograf tyckte jag att hon slabbade till det ordentligt, nästan på gränsen till osnygghet.

Idag har konstutövaren Lars Vilks eländiga och slarviga karikatyr, som föreställer profeten Muhammed som rondellhund, ställt till ett herrans liv. Men konstnären Vilks känner varken rädsla eller ånger. För honom är konstnärens rätt mer värd än de persikolundar som Röda Molnet inte kunde förlåta den vite mannen. Jag däremot känner mig rädd. Jag är rädd för att tryckfriheten och yttrandefriheten kan ha ett allt för högt pris om vilken stolle som helst, helt ostraffat, kan ta sig rätten att utan vidare kränka andra människor kärlek till sina heliga persikolundar.



Indianerna var ett nomadfolk som inte byggde hus till sina gudomar. Deras persikolundar var förenklat de platser där dessa gudomar bodde. Den högsta gudomen hos Dakotas Oglalaindianer var Wakan Tanka, den store anden. Persikolundarna var fundamentet i deras trosuppfattning. Den vite mannen visste mycket väl vad han gjorde när han av grymhet skövlade deras heliga persikolundar och jämnade dem med marken.

Samma sak med Lars Vilks och Nerikes Allehanda som mycket väl visste vad de gjorde när de publicerade sin rondellhund. Det handlade inte alls om att värna tryckfriheten och yttrandefriheten utan att om att testa hur mycket luft man kan blåsa in i en ballong innan den spricker.

Problemet är bara att när ballongen väl spruckit går den aldrig mer att blåsa luft i. Som ett ägg som man tappat i golvet. Lilla trilla låg på hylla, lilla trilla trilla ner, ingen man i detta land, laga lilla trilla kan.

Läs även andra bloggares åsikter om:
ecce homo, elisabeth ohlson wallin, förlåta, gud, guds rike, indianer, karikatyr, lars vilks, muhammed, profeten, red cloud, rondellhund, tryckfrihet, våldta, yttrandefrihet
.